Män vid skjuten älg
Hälsinglands Museum

Älgjakt i Forsa

Det var en idealisk höst för älgjakten kunde Hudiksvalls Nyheter rapportera. Den 10 oktober 1956 var reportern på plats i Forsa jaktlags skogar. Torrt och kyligt väder, älgtillgången överraskande god. Bilden visar den ena av de två tjurar som nedlades under måndagen, det måste väl vara femtontaggaren? Man hade licens för 10 älgar under årets jaktmånad, han som skjutit är fabrikör Olle Samuelsson i Hudiksvall.

Det är Wilhelm Larsson i Ölsund som tittar på, kanske ska han ta hand om bytet, köra det till slaktplatsen. Jaktens manliga riter och tradition tycks bestå. Med hälsingelinet är det sämre i femtiotalet, skriver tidningen på samma uppslag. Ingen vill köpa, Hybo linberedningsverk nedbrunnet, Mellansel nedlagt. Till Laholm är frakten för dyr.

Strukturomvandlingen slår ned på Hälsinglands stolthet. Den lönade sig inte längre, kunde lika gärna ruttna på åkern. Det vi kallar historiskt ovärderligt är slumpmässigt. De första människor som strövade omkring i Hälsinglands marker jagade alldeles säkert. Det gör vi än, mitt i postmodernitetens civilisation. Varje höst.

De blå linåkrarna, hälsingebondens stolthet och kanske också rikedom – de lyser endast med sin frånvaro. Och historien, hon ler åt våra minnen och behåller det mesta för sig själv.