Operation 1897

Människor i operationssal
Foto: Hälsinglands Museum

Hudiksvalls sjukhus var toppmodernt när bilden från operationssalen togs 1897. Två år tidigare hade byggnaderna tagits i bruk. De låg på det område som än idag är sjukhusets. Det var första gången en byggnad uppfördes uteslutande för sjukvårdande ändamål. Hudiksvall fick ett hospital redan 1698, men med läkare och professionell vård var det länge si och så.

Egentligen betraktar vi en brytningstid inom vården. De operationer man utför är relativt enkla. Hygienen är förbättrad, det är sjuksköterskornas förtjänst. Först 1909 får dock sjukhuset vattenklosetter överallt. 1912 får man en röntgenavdelning, 1916 utförs någonting sensationellt, en lyckad blodtransfusion. Överläkare Gustav Wennerström ska utföra en operation. En sjuksköterska står beredd med eterflaskan. Hon droppade och räknade, etern förångades i den mask som sitter över patientens ansikte.

Narkosmetoden hade utvecklats under 1840-talet, var väl beprövad och mindre farlig för patienten än kloroform. Fyra starka lampor ger operationsljus, tre sköterskor i mössor assisterar, två saknar huvudbonad. Det var på huvudbonaden man såg skillnaden mellan utbildad, hjälpsköterska och elev. De senare hade oftast en enkel snibb på hjässan.

Framtiden, det är kvinnorna. De är unika medan läkaryrket är uråldrigt. Den nya tidens sjuksköterska skapades av Florence Nightingale efter Krimkrigets vidrigheter. Liksom omvårdnaden, en sammansmältning av yrkeskunnande och barmhärtighet. Sjuksköterskorna vid Hudiksvalls sjukhus var alla utbildade vid Sabbatsbergs sjuksköterskeskola. De är början på sjukvårdens modernitet. Och en del av kvinnans erövring av lika värde.