Bruket brinner

Städning efter brand vid pappersbruk
Foto: G Lager / Hälsinglands Museum

Onekligen är stämningen postapokalyptisk när det städas upp efter branden i Forsså bruk den 8 juni 1960. Fyra brandkårer hade ryckt ut när lagret med pappersavfall, med sulfit- och sulfatmassa, tog eld. Dessutom blåste det hårt och faran för skogsbränder ansågs stor, men brukskontoret som låg helt nära klarade sig, det låg i lä för vinden.

Fabriken fanns i Näsviken, Hälsingland och tillverkade kraftpapp. Men det började med tegeltillverkning och kakelugnar. Tegel slogs fram till 1868. Samma år anlades ett av Sveriges första träsliperier, och lite senare en fabrik där massan förädlades till papp. Ännu längre tillbaka var Forsa platsen för vapensmeder, det rinnande vattnet gav kraft till hamrarna. 1983 avvecklades bruket där som mest 200-300 personer arbetat.

Sot, rök och vatten och en eld som sökt sig djupt ner i lagret. Själva området var också stort, som allt annat i bruksvärlden, 70 x 30 meter.

Bruksbränder kunde alltid utvecklas till en verklig apokalyps, en domedag. Historien är full av sådana berättelser. Men nu har den besvärliga släckningen skapat en ny stämning och en tillfällig klassfred, även ingenjören syns delta. Nils Halvorsen, ”norsken” kallad. Högt uppflugen på balarna, lysande i sin vitskjorta. Dock var det en arbetare som upptäckte hur det brann i en ”nätkorg med pappersavfall”.

En sotig och trött arbetare vrider ansiktet mot fotografen, hans namn är Sigurd Hådell. Bakom honom baxar trion Johan Olsson, Olle Olsson och Nisse Trygg på en bränd bal, och uppe bland balarna böjer sig Per Sjöblom över själva eländet.

Fotografen var ateljéinnehavaren G. Lager, alltid lika bildsäker. Oavsett om det gällde brudpar eller dramatiska fältuppdrag. Som när det brann på Forsså bruk i juni 1960.