Stark ännu några år

En gammal kvinna håller upp en kraftig trästång med bägge händerna. Hon har runda glasögon, ett huckle över håret, smårutigt förkläde. Man ser att hon håller stången i ett fast grepp med sina starka händer. Bilden är tagen på landet, man ser en mörk skog i bakgrunden.
Foto: Hilding Mickelsson / Hälsinglands Museum (Inventarienummer: HMM10711)

Vad hon gör förstår man inte omedelbart av denna bild. Men hon har säkert gjort det förr, det syns på handlaget. Sånt som att resa gärdsgårdar, stötta upp hässjor eller hinka upp vatten, vilket här är sysslan.

Säkert kommer hon att göra det livslinjen ut. Åldern börjar ta ut sin rätt, hon är tandlös men inte kraftlös. Håller därför stången till brunnsvindan alldeles fast, muskulös fast gammal. Att det är en brunnsvinda, det som i Hälsingland kallas brunnstrana görs tydligt på andra bilder i Mickelssons serie.

Själva anordningen är smart och kraftbesparande, en praktisk tillämpning av hävstångsprincipen. En tung klump i andra änden av en lång stång drog upp den fulla vattenhinken, nästan automatiskt. Det var en mindre ansträngning att mata ner hinken i brunnen eftersom anordningen var balanserad. Och ity vatten är tungt var det stor lättnad att det s.a.s. hämtade upp sig själv. Slit fanns det alltid nog av. I profil ser anordningen ut som en trana i sin stolpighet.

Utanför ladugårdar, på fäbodvallar, brunnsvindorna var karaktäristiska, gav en slags grafisk profil till landsbygdens alla byggnader. Hade nog passat som logga ifall man tyckt sig behöva ett sådant påfund.

En brunn, en gammal kvinna som hämtar vatten på fäbodvallen 1950. Stark, ännu några år.