Kvinna som står i rum

Fransk teori och vanlig vardag

Den här bilden är intressant genom sin händelselöshet. Ingenting särskilt sker i stugan, fäbodstugan kanske. Kvinnan lutar sig mot bänken, av gammal vana eller av ryggvärk. Särskilt ofta fångar inte Hilding Mickelsson den sortens grårealism i sin Hasselbladare, han arrangerar ju helst klassiskt med djup och perspektiv. Världen är till för det avvägda arrangemanget.

Dock inte här och eftersom man ändå fångas av bilden börjar man fundera om bilden visar på det begrepp som den franske teoretikern och litteraturforskaren Roland Barthes myntade: punctum.

Som regel är punctum den detalj i bilden som gör att betraktarens intresse väcks. En slags attack mot medvetandet som leder till att man försjunker i känsla och tolkning. Ingenting som fotografen medvetet planterat utan någonting som uppstår i åskådarens öga och sinne. Någonting omvälvande.

Samtidigt är knappast kvinnans vila en detalj, det är mer hela bilden; dess innehåll. Den där fläcken i ryggen som lindras i sin plåga om man stödjer mot väggen, eller låter armarna ta upp något av kroppstyngden. Vådan av att vara en upprättgående art bland primaterna.

Uttrycket hos tusentals och åter tusentals av de arbetande, istället för sucken av vanmakt – ett stöd för ryggen, en frist undan plikten att färdas lodrätt.

Jag är inte särskilt förtjust i Barthes teori, den lider av att vara både självklar och styrande. Bildanalys och bildupplevelse är denna ständiga pendling mellan referenser och känslor, mellan återgivande fakta och fria associationer; doften av doppade madeleinekakor, barndomens ljud och stenar, överraskningen i deja-vue eller bara vanlig attackvis nostalgi.

Punctum har också en motsats, ”studium”, det är det sedvanligt analytiska. En trött arbetsmänniska är empiriska hårdfakta och trots att olika tolkningar är möjliga är det förtrogenheten med denna djupt mänskliga komplikation som här är det väsentliga.

Arbetets möda, vilans värk och den möjliga lättnaden. Studium.

Men stormönstrad städrock har hon allt, påminner om en tapet, punctum.