Demonstrationståg i Hudiksvall. På plakaten står "Fram för god kristen press!"

Moralens väktare

De 250 kristna i Hudiksvall går i demonstration till storms mot ”gangsterserierna” och önskar framgång åt god, kristen press. Enligt dåtida nyhetsartiklar även mot snusklitteraturen och radiomonopolet. Det lät så ibland, analysens träffsäkerhet kan diskuteras, men det originella är här dagen, 1 maj – arbetar-rörelsens mest heliga dag. I just denna historiska sekund 1957 är dock rörelsen fråntagen en del av tolkningsföreträdet.

Ett år innan fotografiet hade en grupp bildats som kallade sig ”Kristet Samhällsansvar”, och tanken var att detta KSA skulle bli parti, och senare blev det också så. KDS – Kristen Demo-kratisk Samling bildades 1964. Av detta KSA minns jag namninsamlingen mot att kristendomsundervisningen i gymnasiet skulle ersättas av religionskunskap. Stor var upprördheten för det som idag är en självklarhet, 2,1 miljoner underskrifter och naturligtvis blev det religionskunskap i skolan ändå. Filmer som Bergmans ”Tystnaden” och Vilgot Sjömans ”491” blev moralargument, rent av byggstenar för att skynda på bildandet av – just KDS. Som ett bålverk mot omoralen när filmcensuren inte räckte till, och orden och ordern formulerades ofta från Jönköping.

Kristna värderingar och ekot av en moralism som ropar till då och då under 1900-talet. Slagord mot snusklitteraturen och dansbaneeländet, lite vinglig kulturkamp, ojämnt förd. Alice Babs sades vara samma moralfara som brännvin på lördagar och Swing it magistern och jazzen besköts med argument som i värsta fall var rena rasismen, fast med bildat tonfall förstås. Kioskdeckare med vågade omslag var lika snuskigt som Vilhelm Mobergs utvandrarserie, han brukade ju runda ord bevars.

Radiomonopolet får åka med av bara farten, tycks det. Om det var något som bevarade god smak, moral och nykterhet under 1950-talet var det nog detta statliga etermonopol som inte anses värdig en demokrati enligt en av banderollerna. Radio Nords piratutsända kommersialism marscherade knappast längs lika moraliska vägar som SR gjorde.

Från Salutorget till läroverket, fladdrande fanor och klingande spel skrev pressen. Inte fullt lika festlig blev den partipolitiska berättelsen. Lewi Pethrus kom från Pingströrelsen, Birger Ekstedt från Högern och så sensationen Alf Svensson som kom från gymnasiet. Länge, länge levde KDS ett magert liv i den politiska marginalen, men genom valsamverkan med Centern fick man riksdagsrepresentation 1985 och egen plats sex år senare. KDS blev så småningom KD, kort sagt.

Värderingsdiskussion kallas nu denna moralism när man vill låta neutral och när ingen längre pratar om radiomonopol och gangsterserier. Och om några månader är det val igen.