Ett djurkadaver ligger i ett vattenhål.

Jord åter

Säkert är detta ett av Hilding Mickelssons märkligaste fotografier. Med sin sirliga piktur har han därtill skrivit en anteckning, nästan lika märklig: älg som gått ner i vattenhålet för att dö. Alltså ett förvissat meddelande i nutid om något som redan skett.

Bevisligen är denna älg redan död. Långt innan fotografen tog fram sin Rolleiflex gick den ner, eller gick ner sig, i vattenhålet. Vilkendera är svårt att säga. Allt är sannerligen märkligt, det är frost på älgen och det är frost på marken, och älgen liknar mark och vice versa. Faktiskt är älgen på väg att bli mark åter, och liknar en stor, uppstickande tuva med ljung, kanske lite blåbärsris. Där i vattenhålet.

Allt kött blir hö, säger diktaren i sommarpsalmen, men knappast att han tänkt sig något så bokstavligt. Man hör ibland att Hilding Mickelsson helst tog idylliska fotografier. Ofta, inte alltid. Här ser han naturen utan retusch, här ser han kretslopp och förruttnelse.