Det är inte världens bästa bild, för en utomstående fullständigt intetsägande, men vykort tilläts ofta ha en nästan outhärdligt lokal karaktär en gång. Konsumbutiken, närmaste vägkorsningen eller kommunalkontoret.
Och så flygfotot över Lillfjärdens västra strand, den 1956 nedbrunna Fredens kulle, vid femtiotalet existerande som Folkets hus med park och så en idrottsplats med det egendomliga namnet Glysisvallen. Så brukade man namnge idrottsanläggningar innan de fick namn efter närmaste storföretag, då var det någonting fornnordiskt som gällde.
En hyggligt lärd kommentar vore då att påpeka hur mycket i denna bild som stärker dess historiska identitet, som att Glysisvallur var namnet (taget från fantasten Rudbeck) på 1700-talsprästen Olof Bromans bokliga storverk. Det som, när det äntligen trycktes under förra seklet, berättar om nästan allting ur Hälsinglands historia för oss senkomna. Och att det namnet egentligen är ett göticistisk påhitt som anspelar på de elyseiska fälten, de saligas ljusa öar efter döden. Ett påhitt av Broman, glysa betyder lysa och så fick landskapet tillsist en riktig Glysisvall, dock inte för själar utan för fotboll och atletiska nöjen. Eller att Fredens kulle var en liten herrgård från 1700-talet av den mindre omtyckte borgmästaren Johan Daniel Sjödin, vars son Jonas sågs som ett stort original som lät stadens småpojkar fritt frossa från parkens många fruktträd. Eller att byggnaden som blev Folkets hus också hann existera som utevärdshus med egen båtförbindelse in till staden.
Så långt lärdomen.
Intressantast i bilden är dock det suddigt ljusa området norr om läktaren till idrottsplatsen, det var stadens soptipp. Vilkens historia lärdomen ännu inte hunnit fram till. Oklart tillkomstår, bristfällig dokumentation. Men soptipp i årtionden innan ordet återvinningsstation var påtänkt. En plats som arkeologer gärna ägnar sig åt när den blivit till- räckligt tusenårig.
Osynlighetens historia.
I den ryms även det romska läger som låg alldeles i närheten, en historisk plats utan lämningar förutom minnets. Luckor i historieskrivningen, ingen nutida Broman ägnade romernas historia i landskapet sitt snille. Dock fanns de där, ständigt återvändande, en ibland synlig granne med den elyseiska Glysisvallen.