Hoppa till innehåll

Basfödan

Bildens meningar

Den nya och den gamla tiden möts. Eleverna har satt potatis, ganska tätt som det verkar, i fårorna som nu hästbonden fyller igen med sin plog. Det är välståndstidernas femtiotal, lärarinnan betraktar övningen som förenar nytta med kunskap, frisk vårluft och en del kroppsrörelse.

Hilding Mickelsson tog bilden, den lokaliseras till Renshammar, Bollnäs, men inget mer. Byggnaden i bakgrunden signalerar modern skola, eleverna mellanstadiet. Men så kallades inte årskurserna 3-4 vid den tiden, inte heller kallades de ”mellanskolan” mer än av de mycket gamla.

I biologin kommer barnen att lära sig om hönsarter som vit leghorn och koraser som svensk fjällboskap och svensk rödbrokig boskap. För ungefär halva befolkningen var detta ändamålsenligt, mer gåtfullt för andra. Under skolåret skulle åtminstone landsbygdens barn plocka en liter lingon och en liter blåbär vid skolstarten och alla skulle ges potatislov i september, fast vad ungarna på Söder i Stockholm plockade upp vet jag inte. Som nationell regel försvann dessa lovdagar 1954, men levde kvar lokalt på många håll.

Den sortens pedagogik är svårtänkbar i det helt urbaniserade. Ändå skulle den idag kunna förses med många vackra kodord ur vår tids förråd av goda tankar: närproducerat, hållbart, miljösmart, ekologiskt. Inget utsläpp av koldioxid förutom i utandningsluften.

Potatisen har försörjt svenska folket och åtskilliga andra. När skörden slog fel, som med den stora potatispesten i Europa 1845, då följde svält och elände. I Irland dog en miljon.

Allt detta är fjärran Renshammar, snart är det sommarlov. I september blir det potatislov.

Jan-Olov Nyström

Publiceringsdatum

  • Publicerad