I utställningen Resandeliv påbörjas utforskandet av historien om romanifolket de resandes livsvillkor och sysselsättningar i Hälsingland. Det är en utställning som ger några glimtar av de resandes livsvillkor och sysselsättningar, främst i Ljusdals kommun.
Under 1800-talet var ett stort antal resandefamiljer skrivna i Ljusdal och sysslade ofta med hantverk och gårdfarihandel, en del av dem sögs också upp i den framväxande arbetarklassen. De kallades oftast för »tattare«, och i statliga utredningar och i den rasbiologiska propagandan på 1920-talet påstods Ljusdal ha en ovanligt hög andel »tattare« i sin befolkning.
Statens institut för rasbiologi och dess chef Herman Lundborg besökte därför de byar i Ljusdal som utpekades som »tattarbyar«. Tankeströmningarna om att människor var av olika »ras« leder till en mörk period av diskriminering och särbehandling, registreringar, tvångssteriliseringar, vräkningar och avhysningar, ibland efter direkta kommunala beslut.
Resandeliv är en unik utställning som för första gången sätter ljuset på förhållandena för resandebefolkningen i Hälsingland. Genom några berättelser om de resandes liv i Ljusdalstrakten för ungefär hundra år sedan skildras livsöden från en av våra nationella minoriteter.
Utställningen öppnar lördag 3 december 13.00 och invigs av Jon Pettersson och Sebastian Casinge från Frantzwagnersällskapet, som även varit delaktiga i produktionen. Sällskapet verkar bl a för att bevara och revitalisera resandes kulturarv.
Vernissage – lördag 3 december, kl 13.00. Välkommen!
