Fyra barn med en lärare vid IOGT-NTO:s hobbyverksamhet med diverse alster i Trönö, januari 1956.
Foto: Hilding Mickelsson / Hälsinglands Museum (Inventarienummer: HMM114888)

Historiequiz 6

Språk och språkfrågor är temat för museets sjätte quiz. Det mest mänskliga med andra ord, den ständiga pratsamheten. Vad är det egentligen vi säger?

 

Fråga 1. Svenskan ingår i en stor språkgrupp i Europa. Vad kallas den?

1) sameuropeiska språk
x) romanska språk
2) germanska språk

Fråga 2. På runstenarna stavar man inte som vi gör, ordet ’sten’ blir ’stein’ exempelvis. Vad kallas sådana vokalkombinationer som ei, au, åo?

1) botonger
x) diftonger
2) kretonger

Fråga 3. I Sverige har vi flera nationella minoritetsspråk. Vilket av följande är inte ett nationellt minoritetsspråk?

1) samiska
x) jiddish
2) tigrinja

Fråga 4. Svenska akademins ordbok är det jättelika bokverket över ord som förekommer i svenskt tryck. Alla ord. Det första häftet kom ut 1893. Hur långt fram i alfabetet har utgivningen nu hunnit?

1) det är klart
x) bokstaven v
2) bokstaven å

Fråga 5. På en del ställen i norra Sverige uttalas ordet ’jo’ genom att man drar in luft, det vanliga när man talar är ju motsatsen. Vad kallas ett sådant språkljud?

1) konspiratoriskt
x) labialiserande
2) inspiratoriskt

Fråga 6. Ord från andra språk har alltid funnit en väg in i svenskan. Författaren Viktor Rydberg förfasade sig på 1800-talet över hur många lånord från ett visst språk som hotade svenskans rena och ädla karaktär. Vilket språk opponerade han sig mot?

1) tyskan
x) latinet
2) engelskan

Fråga 7. Författaren Umberto Eco var också språkvetenskapsman, semiotiker. Vad betyder det främmande ordet?

1)  studiet av ordens historia
x) studiet av tecken
2) studiet av språkljuden

Fråga 8. Synonymer är ord som har samma betydelse, exempelvis glad – munter. Men vilken term används om ord som uttalas likadant, men har olika betydelse, exempelvis ’ekar’ (trädet eller genljud).

1) sakronym
x) filonym
2) homonym

Fråga 9. Bokstäver förutan blir det inget skriftspråk. Men vad betyder ordet ursprungligen?

1) stavelser som bildar en bok
x) stavtecken på tavlor av bokträ
2) svarta streck av bokträaska

Fråga 10. ” Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk” skrev en svensk, mycket berömd författare som tröttnat på struntpratets ymnighet. Vem?

1) Jan Guillou
x) Tomas Tranströmer
2) Katarina Frostensson

 

Rätt svar historiequiz 6

 

Rätt svar till förra veckans historiequiz

Rätt svar till historiequiz 5. Vem skrev vad?

Fråga 1. Handlar om kakor, doppade i te. Doften, minnena, i hela sju band.

”Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs. Ibland fick jag knappt tid att släcka ljuset förrän mina ögon föll ihop; det skedde så hastigt att jag inte hann tänka: ”Nu somnar jag”. Men en halvtimme senare väcktes jag av tanken att det var på tiden att försöka sova; jag ville lägga ifrån mig den bok jag alltjämt trodde mig ha i händerna och blåsa ut ljuset.”

Marcel Proust

 

Fråga 2. En stor bekännare, som hade roligare förr än senare. Då blev han värre kyrklig och ett jättenamn som ångrade hela sin ungdom.

”Stor är du, Herre, och högtlovad, väldig är Din kraft och Din visdom utan gräns. Och nu vill en människa sjunga Ditt lov – en liten del av Din skapelse, människan, som i sig bär förgängelsens nödvändighet, detta vittnesbörd om hennes synd och beviset på att Du står emot de högmodiga.”

Augustinus

 

Fråga 3. Nu över till någonting i vår egen tid. En rumlare och speleman. Inte ett dugg kyrklig.

”Livet är så långt, livet är så kort, allt går så oerhört fort, allt går så fruktansvärt långsamt. Livet kryper som en snigel över en grusväg i Upplands skogar, eller rusar som ett godståg genom natten över Östgötaslätten.

Jag är femtiosex år nu, nyss var jag tolv. För inte så länge sedan visste jag inte så mycket och var rädd för döden – döden och polisen.”

Plura Jonsson

 

Fråga 4. Tillhör de författare som fått en egen organisation efter sin död, alltså ett förbund i sitt namn. Stor pionjär.

”Det första ord, som mina barnaläppar stammade på denna låga jord, var måne. Åtta år senare skrev jag mina första verser à la lune. Mina första barndomskänslor, efter vad jag nu kan påminna mig, voro omåttlig snålhet efter namnam och omåttligt begär att på något sätt utmärka mig och bli omtalad.”

Fredrika Bremer

 

Fråga 5. En gosse som gav igen mot mamman med kalla händer och stora projekt. I det ideala men otrivsamma hemmet.

”För femtio år sedan springer jag fram genom våningen i natt och mörker. När jag kommer ut ur korridoren står glasdörrarna vidöppna in mot matsalen. Parkettgolvet är kallt under fotsulorna. Det är nybonat. Därinne blänker det i golvet under de tre fönstren. Taket är vitt. De gula råsidengardinerna är helt rakt stilla.”

Jan Myrdal

 

Fråga 6. Hon läste så vackert ur sina egna böcker och nu är hon stor industri och syns överallt.

”Jag älskar sten; klippan som går rakt ner i havet och det obestigliga berget och kiselstenarna i min ficka, och att bända upp stenar ur jorden och vräka dem undan och låta de allra största bumlingarna trilla rakt nerför berget i havet! När det dundrar iväg dröjer en frän doft av svavel kvar.”

Tove Jansson

 

Fråga 7. Man kunde möta honom bland raukarna när han promenerade bort sina demoner. Kunde dessutom skriva fast mest gjorde han annat.

”Då jag föddes i juli 1918 hade mor spanska sjukan, jag var i dåligt skick och nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen besök av den gamle husdoktorn som tittade på mig och sa: Den där håller ju på att dö av undernäring. Mormor tog mig då till sommarhuset i Dalarna.”

Ingmar Bergman

 

Fråga 8. Pappan var svår på starkvaror, svalde tuggtobaken för att brännvinet inte skulle kännas för svagt. Söp bort gården, men den kom tillbaka, betald av dotterns prosa. Får absolut inte kallas sagotant.

”En gång hade de på XX en barnpiga som hette Back-Kajsa. Hon var nog sina tre alnar lång, hon hade ett stort, grovt ansikte med stränga, mörka drag, hennes händer voro hårda och fulla av sprickor, som barnens hår fastnade i, när hon kammade dem, och till humöret var hon dyster och sorgbunden.”

Selma Lagerlöf

 

Fråga 9. En fader igen, huvudperson i hennes genombrottsbok. Därefter blev det pressen, stora diskussioner och rubriker.

”Pappas plånbok är stor som en handflata, svart och lätt böjd efter ett liv i bakfickan. Den har börjat ge efter lite i sömmarna och är tung, trots att den nästan är tom. I sedelfacket ligger ingenting, i myntfickan arton kronor och femtio öre.”

Åsa Linderborg

 

Fråga 10. Äntligen dags för en mamma. Från den generation när man pratade om de proletära.

”Jag minns så väl dagen, mor gifte sig. Vi bodde båda hos en syster till henne i Norrköping. Det var en fredag. Mor hade ledigt från fabriken. Hon hade på sig en svart klänning som hon lånat av en kamrat, ty mors ekonomi hade aldrig riktigt repat sig efter en dyrbar kur hon måst kosta på mig för ”engelska sjukan”.

Moa Martinson