Hälsinglands museum har under sommaren förvärvat denna byklubba eller plogklubba till sina samlingar. Ett intressant föremål med lång historia och många namn, den kan också kallas budkavle eller byakavle. Klubban har årtalen 1691, 1810 och 1817 inristade och dessutom initialer och bomärken plus bynamnen Florhed och Öfverbo. Den kommer alltså från Mo socken, i södra Hälsingland. Allra senast fanns den på Svedja nr 3, Västergården, där den förvarats lång tid.
Byklubban eller budkavlen går djupt ner i historien. Den brukades för att sammankalla byarna till att lösa gemensamma angelägenheter, som byamöten eller någon mer omfattande arbetsuppgift. Budkavlen föreskrivs i 1758 års byordning från Kungl. Maj:t. men har en äldre historia. Under medeltiden brukades den till att mobilisera inför krig eller ofärd och själva ordet har länge haft en historieromantisk klang. I Vilhelm Mobergs roman ”Rid i natt” sammankallar (budar) budkavlen bönderna till kamp mot utländska fogdar, en tydlig syftning till motstånd mot Nazityskland, boken kom ju ut 1941 och brukar kallas ”beredskapsroman”.
Plogklubban har en fredligare uppgift men påminner också den om kollektivt ansvar på byanivå förr i tiden. Underhåll och skötsel av vägarna (som ofta var rent usla i Sverige) låg på de olika bondehushållen i byarna. En fast ”turlista” fördelade ansvaret för varje gård och plogklubban lämnades som en slags stafettpinne mellan gårdarna för att hålla ordning i turlistan. Snöplogning vintertid var en av dessa återkommande sysslor – därav namnet plogklubba.
Det handlade inte om någon spontan organisering, statens hand finns med i bakgrunden. 1734 års gästgivarförordning stadgade att »efter stort snöfall, eller urväder, ålåg närmaste allmoge å landet att ofördröjligen skotta de allmänna landsvägar, där så stora snödrivor kunna finnas, att de resande ej bekvämligen kunna fortkomma». En förordning 1790 handlar om underhåll av vintervägar och säger att varje socken skulle bilda ploglag bland dem som bodde närmast den stora landsvägen. De som ingick i ploglaget fick ersättning av socknen.
Enligt uppgift ska den här klubban ha använts just som plogklubba, åtminstone i senare tider. Men dess långa historia gör det också troligt att den haft sin praktiska funktion för flera olika syften, och märkligt nog i flera olika byar. En förklaring till detta kan vara att byarna är så små i Mo och att klubban därför gällde för fler byar som en lite större enhet för gemensamma angelägenheter. Men om detta vet vi ingenting säkert.