Sedan 2012 finns hälsingegårdarna upptagna på FN-organet Unescos världsarvslista som ett omistligt kulturarv av universellt värde och betydelse för mänskligheten. Gårdarna runt om i Hälsingland berättar hur oberoende bönder inom ett geografiskt begränsat område kombinerade en högt utvecklad byggnadstradition med en rik folklig konst i form av dekorativt målade interiörer ämnade för fest. Målare från Hälsingland och Dalarna inredde i typiska stilar och moden, med natur- och stadsvyer, religiösa motiv, schablonmålning och marmoreringar.
Sju gårdar har i världsarvsutnämningen valts ut att representerade Hälsinglands omkring tusen gårdar. Gårdarna är Erik-Anders i Söderala (Söderhamns kommun), Gästgivars i Vallsta (Bollnäs kommun), Pallars och Jon-Lars i Långhed (Ovanåkers kommun), Kristofers i Järvsö, Bommars i Letsbo och Bortom åa i Fågelsjö (Ljusdals kommun).
Världsarvsgårdarnas interiörer utfördes främst under 1800-talets mitt, när böndernas välstånd växte och deras tradition började påverkas av den borgerliga kulturen och framväxande industrin. Dyrbara importtapeter blev populära och det folkliga måleriet blomstrade genom friare val av motiv och stilar än tidigare. Gårdarna vittnar om en förfluten kultur, men vars byggnader och interiörer är exceptionellt väl bevarade och av enastående universellt värde.