Hoppa till innehåll

En resande i svenska låtar

Resandebilder

År 1906 hölls Sveriges första spelmanstävling, på Gesundaberget i närheten av Mora. Initiativtagare var Anders Zorn. Tanken var att samla spelmän så att deras musik kunde nedtecknas. År 1909 hade turen kommit till Uppsala. På uppmaning av blivande ärkebiskopen Nathan Söderblom ställde kopparslagaren Karl Herman Erlandsson (1857-1936) upp i tävlingen. Erlandsson bodde vid tiden med sin familj i Rickomberga där Söderblom var präst.

Kanske hade Söderblom hört Erlandsson spela upp till dans i Söderala redan ett tjugutal år tidigare? Söderbloms far var präst i Söderala där Erlandsson några år var skriven. Hur som, Erlandsson deltog i tävlingen och i domaranteckningarna vimlar det av utropstecken och understrykningar: ”Bra!!!”, ”Också bra!”, ”Utmärkt!!!” och ”måste uppskrifvas”. Men också, med kraftig understrykning: ”Tattarslägte”.

Erlandsson bakgrund som resande var alltså känd. Han och hans hustru tillhörde släkter som rest i Sverige och Norge i många generationer. Längre tillbaka finns kopplingar även till Finland. Hans far spelade fiol, liksom flera av hans släktingar.

17 låtar kom att nedtecknas efter Erlandsson. De publicerades så småningom i Svenska låtar, ett standardverk inom svensk folkmusik. Fotot är taget några år innan Erlandssons död och är uppenbart arrangerad. Det är mycket möjligt att det togs i samband med publiceringen av Upplandsdelen av Svenska låtar 1934.

Det har givetvis funnits många fler musiker av resandesläkt än Erlandsson. Fiolspelmannen Lorens Brolin i Skåne kan nämnas, liksom den legendariske spelmannen Fant-Karl, viktig för valsens spridning i Norge. De resande spelmännens repertoar anses inte ha skilt sig stort från andra spelmäns. Man verkade inom samma tradition och för samma publik som andra. Den skillnad som brukar framhållas är att man genom sina resor tog upp influenser från olika platser och spred dem vidare, ibland över stora avstånd. När musiktraditionerna i norska Setesdalen fick status som världsarv lyftes särskilt de resandes roll som traditionsförmedlare fram. Ytterligare ett exempel på hur minoritetens och majoritetens historia är oskiljaktiga från varandra.

Sebastian Casinge, Hälsinglands museum

 

Länkar till vidare läsning om Karl Herman Erlandsson:

Ingegerd Larsson, ”Carl Herman Erlandsson – Spelman av resandesläkt”

Drabbrikan nr 24, s. 9-14

Ingegerd Larsson, ”Arvet efter Erlandsson och Albrektsson”

Drabbrikan nr 28, s. 19-28

Sebastian Casinge

Kontakt

    Publiceringsdatum

    • Publicerad
    • Uppdaterad

    Resandebilder