Tre små indianer av hälsingestam. Rar bild, deras uttryck typiska. Truligt hos den lille, pojkkynne hos den ostyrige i mitten och koncentrerat allvar hos pojken till höger. Benen i kors och full mundering, praktfulla fjäderskrudar, ser ut att vara köpevaror. Kanske har de valt namn efter indianklassiker som Skinnstrumpa och Hjortfot. Alldeles från vår egen tid tror man, möjligen sextiotal, med välgjorda indiantillbehör från Tempo. En semesterfullträff med Kodak Instamatic.
Men så är det ingalunda. Deras verkliga namn vet vi, där de sitter i den lantliga friden. Karl-Ivar Knapp, Sigurd Havton och Per-Gösta Knapp. Med prydligt knäppta händer, i gröngräset vid sommarvillan ute i Djupe. Jag tror ingen av dessa gossar ännu lever, fotot är nämligen taget 1913. Släktled samlar sig före dem, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Allt känns nutida och evigt, pojkaktigheten, indianleken.
Det är svårt att tänka att de inte längre finns. Två pojkar till köpmannen Henrik Knapp och en son till hofrättsnotarien Havton, han som för en tid även drev Helsinglands juridiska byrå. Välartade gossar ur den medelklass som troligen hade råd till både bokinköp och indianutrustning. Redan 1888 kom första boken om Skinnstrumpa ut i Sverige. Här, i denna bild tjugofem år senare, har upplagorna omsatts i pojklekar och blivit ett tidsvittne om läsvanor och barnkultur. För en helt kort stund av arrangerad vila en sommardag i seklets början.