Christina Nordin. Gift och bosatt på ett kolartorp uppe i de vida Bjuråkersskogarna. Närmare bestämt på Bäcksvedjorna, en fäbodvall, varför hon kallades Bäcksve-Stina. Hon kardade och hon spann åt bondkvinnorna, hon vävde band och sålde för att hjälpa upp ekonomin. Det var det gamla sättet att få biinkomster, som för de jordlösa kanske var huvudinkomsten.
Som änka flyttade hon till Delsbo och Fjärdsätter. Började göra affärer med silverspännen och annat. Vid den stora industriutställningen i Hudiksvall 1913 var hon engagerad för att spinna och väva, en slags levande slöjdinstallation på utställningen som visade industrins alla fantastiska produkter. Porträttet, det mycket uttrycksfulla, är från denna tid. Som just börjat dyrka det gamla medan man producerar det verkligt nya.
Hon verkar på något sätt både vild och disciplinerad. Som gammal bodde hon hos Stina Rodenstam, hemslöjdspionjären och ledaren för slöjdskolan i Hudiksvall. Bäcksve-Stina vävde brickband, ”slånnade”, för Övre Hälsinglands hemslöjd och disponerade ett flygelkök i Rodenstams fastighet.
Här sitter hon nu, sammanvävande land med stad, fattigtorpare med borgerlighet. Själv invävd i nya sammanhang tack vare sin gamla kunskap. Undra på att hon ser lite vild ut.