Ellen Hagen vid sitt skrivbord på Gävle slott.
Ellen Hagen vid sitt skrivbord på Gävle slott.
Foto: Reimers, Gustaf / Länsmuseet Gävleborg (CC BY-NC) (Inventarienummer: XLM.GRP14947)

Ellen Hagen och rösträtten

En bild av utsökt elegans och god smak, Ellen Hagen vid sitt skrivbord. Men det är förstås märkligt att hon brukar kallas en av de hemslöjdsengagerade landshövdingskorna. Att en sådan kategori alls existerar? Både folklig och förnäm. Ellen Hagen var alltså bägge delar, dessutom var hon djupt engagerad i kvinnornas rösträttsrörelse. Med alla dessa hennes engagemang sägs någonting väsentligt om den demokratiska kampen i Sverige för hundra år sedan.

Ellen Hagen, gift med landshövding Robert Hagen, Gävle. Starkt engagerad i filantropiska och kulturella föreningar, ordförande i Rädda Barnen, De blindas förening samt i Gästriklands hemslöjdsförening. Ellen Hagen föreslogs ersätta sin make efter hans död 1922. Fru landshövdingskan skulle alltså bli landshövdingen.

Hon blev också kallad till civilminister Herman Lindqvist som berättade att regeringen nog kunde tänka sig detta, men däremot inte lagstiftningen. Kvinnor var ju lagligt förhindrade från vissa yrken och områden. Lagligt diskriminerade. Ändå blev hon politiskt aktiv på riksplanet, liberal, ordförande i Folkpartiets kvinnoförbund, kandidat till riksdagen i tre val, aktivist i den kvinnliga rösträttsrörelsen, rent av en av grundarna till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) vars innersta krets hon tillhörde. Hennes talarbegåvning sägs ha lämpat sig bäst för större möten.

Ja, en viss tyngd över den meritlistan.

Rösträttskampen för kvinnor var bred och klassöverskridande. Men dess kärna i LKPR utgjordes av liberal medelklass och idégrunden handlade om alla människors lika värde, ingenting mer utopiskt. En inbyggd konflikt gentemot arbetarklassens kvinnor och högerkvinnorna var oundviklig. Arbetarkvinnorna drev kraven i sina organisationer och högerkvinnorna vek alltmer undan. Inför det fastgrodda hatet mot demokratin som den politiskt dominerande högern stod för och deras grundmurade åsikt om människors olika värde. Inte förrän Tyskland hotades av revolution gav svensk höger upp motståndet mot allmän rösträtt, om kärnlandet föll vore ju allt förlorat.

Ändå segrade man. Svenska kvinnor fick rösträtt 1919. Sist av alla stater i Norden kom Sverige. September 2021 är därför hundraårsjubileet av det första riksdagsval där kvinnor kunde bruka sin rätt och dessutom vara fullt valbara. Det är värt mer än en tanke, det är värt dagligt försvar.