En spiraltrappa
Foto: Hilding Mickelsson / Hälsinglands Museum (Inventarienummer: HMM67251)

en spiral mot ljuset till

Modernismens trappa har spiralform, uppåt, uppåt. Man tänker då på DNA-spiralen som symbol och gör världen, liksom livet, vetenskaplig och gripbar. Att Hilding Mickelsson tog en serie fotografier av denna osentimentala funktionalitet vet nog de flesta inte om. Den insatsen tycks svära mot den mer eller mindre officiella bilden av bygdemålsfotografen som kunde härma ugglor.

Men Mickelsson var modern, han var nykterist, folkrörelsemänniska, miljövän och individualist. Även om han aldrig uttalade det tror jag att han var en anhängare av den starka välfärdsstaten. Och han avskydde industrialismens miljöförstöring.

Hälsinge sjukhus var bland de sista institutionerna för psykiatrisk vård i masskala. Ett monument över den sociala ingenjörskonstens mindre tilltalande sidor. Men då bör man också minnas föregångarna till denna monumentala socialhygien, hospitalen och dårkistorna, långbaden och svängbädden, en slags stol som snurrade 50 varv i minuten tills patienten spydde och därav blev lugn av sin egen utmattning. Denna omänsklighet.

Sjukhuset byggde staden, till stor del, en väldig kvinnoarbetsplats, en arbetskraftsmagnet för Bollnäs på 1960-talet. Ute på en åker västeröver, på avstånd.

Inte särskilt långt från ”Slottet i dalen”, fattighuset där Åke Wassing växte upp med sin säregne far och med upplevelser som blev till stora romaner, idag sällan lästa. Om cellerna i källaren exempelvis, där de mest underliga av fattighjonen förvarades. Också den byggnaden på avstånd.

Så en spiraltrappa som vrider sig mot ljuset där uppe. Och vad som fortsatt dvaldes i källaren behövde vi därmed inte tänka på.