Hoppa till innehåll

Långt innan Ukraina

Bildens meningar

Nej, krig är inte vackert och bilden på snygga ryska galärer är ren propaganda. Fabricerad för att visa vilken framgångsrik flotta Peter den store rustade upp på 1700-talet. En målning av slaget vid Ledsund, Åland 1720. Under en stor militär konflikt med Sverige. Det ryska imperiet tog platsen från stormakten Sverige som Östersjöns dominant, även om just detta slag faktiskt vanns av Sverige. Nej, bilden är lögn, sjöslag är samma groteska elände som andra militärt slag. Lögn alltså, men kanske inte fullt så abnorm som Putins tal för sitt krig mot Ukraina.

Det är viss skillnad mellan ett imperium som faller och ett imperium som anfaller. Den pågående ryska aggressionen mot Ukraina visar kanske bägge delarna. Ryssland är åtminstone en stormakt på anfall, men ingen stat har råd att vara imperium med en ekonomi inte större än Spaniens. Det måste anpassa sig. Det lärde sig Sverige 1721, för trehundra år sedan när landet började krympa till mer hanterlig storlek. Kommer Ryssland någonsin att begripa samma sak? Vem behöver egentligen imperier?

Stater kan normalisera sig, Sverige kunde finna sig en rimlig tillvaro som stat, även efter 1809, när Ryssland erövrade den finska halvan av riket. Ryssland vill fortfarande vara en makt på uppgång efter Sovjets sammanbrott, men borde – rent historiskt – enbart vara en större landmassa, en fredlig länk mellan Europa och Asien. Imperium aldrig. Putin sitter vid så opassande stora bord på pressbilderna att han alltid verkar liten. Borden för en kejsare eller tsar men inte för en kleptokrat, en brottsling som blivit president.

Hur barbariet belägrar civilisationen är en återkommande punkt på dagordningen. Förnuftets vanmakt. När ska Ryssland någonsin lära sig alternativet till nostalgi?

Jan-Olov Nyström

Publiceringsdatum

  • Publicerad