Sverige fick sin första lag om betald semester 1938, men det dröjde några årtionden innan semester blev ett begrepp, kanske först på femtiotalet när även välståndet följde med på ledigheten. För utarbetade kvinnor fanns semesterhem som idag hade kallats retreat, ett slags pensionatstillvaro närmast. Min faster hade åtta barn och slet hårt. Sin första semester fick hon genom centerkvinnornas organisation där hon var medlem. Via denna organisation kunde hon resa på husmorsvila, till Gotland var det visst. Det var hennes första semester, möjligen hennes enda.
Hilding Mickelsson fotograferade Furuviks camping 1955, på hemväg från Värmland. De svankryggiga tvåmanstälten, de rangliga småstolarna, det är inte rullande hem som är semestervilan, husbilen är inte uppfunnen här. Enklare, lite närmare naturen, anspråkslöst. Genom tältduken hörs allt, fågelsången, när barr ramlar från tallarna, björkarnas prassel. Trangiaköket var däremot ett faktum sedan trettio år, mat kan lagas varm och det finns konserver. Allting är hemester, Mallorca knappt en tanke.
Egentligen är det ett gott liv detta, att unnas ledighet efter slit och släp. Men naturligtvis förskräcktes de konservativa, talade om förslappning och dåliga seder, hur vulgärt det var och hur moraliskt förkastligt. Allra värst blev det med charterresandets sextiotal, den i övrigt kloke författaren Sven Delblanc lät som en knarrig byaåderman när han fördömde sedeslösheten: ”Nu var det industrisemester, och under några korta veckor på Mallorca försökte vi efterlikna njutningsheroernas liv på Rivieran. Men resultatet blev bara alkoholism, sjaskiga äktenskapsbrott, veneriska sjukdomar, baksmälla och leda”.
Arbete är till stor del plikt och rutin. Men semesterdagar kan ibland visa det goda liv som åtskilliga tänkare drömt om, de utopiska kanske mest. Promenader på förmiddagen, lite läsning till lunch och så något för kroppen, trädgård eller idrott, fiske kanske. Allsidigt, omväxlande, ingredienserna kan förstås bytas ut om man hellre föredrar ikonmålning, forsränning eller fågelskådning. Det nödvändiga arbetet, reproduktionen, klaras av på några timmar.
Dagarna är lust, inte tvång, frihet är normalt.