Foto: I, Anglos, CC BY-SA 3.0

Rommuz, Muzeum Romské Kultury

Inom Hälsinglands museums regionala uppdrag att arbeta med romsk historia har museet valt att fokusera på kunskapsutveckling och nätverksbyggande. Som en del i detta arbete har Elin Thomasson, minoritetsansvarig, och Joel Bergroth, antikvarie, begett sig till Tjeckien för att lära sig mer. I Brno, Tjeckiens näst största stad, finns nämligen Europas enda museum dedikerat helt till romskt kulturarv: Rommuz, Muzeum Romské Kultury. Tanken är att vi ska lära oss mer om hur de arbetar med romskt material gällande utställningar, insamling och samlingsförvaltning.

Dag 1 – Resedag

2 december

Efter att ha letat oss från flygplatsen med buss och tunnelbana har vi landat på vårt hotell i Prags Gamla Stan, invid floden Moldau. Det är slående att staden är gammal – här finns centraleuropas äldsta universitet, grundat 1348, och stadens gamla centrum upptogs 1992 på Unesco:s världsarvslista. Det känns hemtamt att befinna sig mitt i världsarvet! Bara genom promenaden från tunnelbanan till hotellet fick vi ett smakprov på hur olika historiska epoker skapat spår i stadsbilden. Förbi både gotiska katedraler och modernistiska hotellkomplex.

Efter middag och ett snabbt besök på den traditionella julmarknaden landade vi på hotellet. Imorgon ska vi fortsätta resan mot Brno.

Dag 2 Studiebesök och tågresa

3 december

Eftersom vi hade en förmiddag att tillbringa i Prag innan tåget skulle ta oss vidare till slutmålet Brno, så bestämde vi oss idag för att besöka Prags judiska kvarter: Josefov.

I Josefov finns Judiska museet (Židovské muzeum) som består av flera byggnader, utställningar och synagogor, bland annat: Den gamla judiska begravningsplatsen, spanska synagogan, Pinkassynagogan, Maiselsynagogan och Klaussynagogan.

Turen började för oss i synagogan Pinkas som efter andra världskriget gjordes om till minnesmonument. På väggarna finns namn på de nära 80 000 judar från de historiska regionerna Böhmen och Mähren som mördades under förintelsen. Under den kommunistiska regimen lämnades monumentet att förfalla. Efter sovjetunionens fall restaurerades monumentet och öppnades åter för allmänheten.

Minnesmärket av förintelsens offer uppfattade vi som starkt, då det placerats invid den anrika judiska begravningsplatsen samt en utställning om de judiska begravningstraditionerna. Nazisternas hjärtlösa slakt framstod om möjligt ännu hjärtlösare när den kontrasterades mot kärleken i tusenåriga ritualer och de sociala band som skapats kring dem.

I synagogan Klausová besökte vi en större utställning om judiska traditioner och synagogan som religiöst rum. Synagogans barockkaraktär är unik då övriga synagogor i samma stil inte finns kvar i Josefov. Efter kommunismen inordnades utställningen som finns på plats idag. Här presenteras en imponerande samling vardags- och rituella föremål med sammanfattande texter om livets olika skeden som födelse, bröllop och död.

Gammalnya synagogan i Prag.
Innan tågresan mot Brno så hann vi också med att besöka Gammalnya synagogan (Staronová synagoga) som är en av Europas äldsta, daterad till andra halvan av 1200-talet. Synagogan är en gotisk tvåskeppig synagoga. Foto: Joel Bergroth / Hälsinglands Museum

Efter två och en halv timme genom ett disigt landskap har vi nu landat i Brno! Imorgon väntar resans stora höjdpunkt och slutmål: Muzeum Romské Kultury!

 

 

Muzeum Romské Kultury ligger i de romska kvarteren i Brno på Bratislavská 246/67.

Dag 3 – Muzeum Romské Kultury

4 december

Del 1 av 3 – Organisation och monument

Vi kom till museet på morgonen och välkomnades av Roman Truksa, biträdande chef och Petra Svobodová som är enhetschef för museets ”specialized department”. Enheten kan närmast beskrivas som museets samlingsförvaltning med historia, etnologi, foto-, video- och ljuddokumentation i fokus.

Inledningsvis gav Roman oss en kort presentation av museets organisation. Museet grundades år 1991, som ett initiativ av akademiker med koppling till romsk historia och kultur. Museet drevs då som en icke-statlig organisation och fokuserade mycket på insamling av föremål. Sedan 2005 har museet statsbidrag från kulturministeriet. De senaste åren har verksamhetens fokus skiftat något från arbete med samlingar till ökat fokus på historiska platser med koppling till folkmordet på romer under andra världskriget (Porajmos). På de platser där läger inrättades för romer under Porajmos vill man nu uppföra minnesmonument. Detta innebär att museet inte bara arbetar med Brno som bas, utan även kommer att administrera kulturarvsplatser med större spridning i landet, bland annat i Lety.

Samtidigt som detta arbete pågår utvecklar museet just nu även ett nytt center för romer och sinti i Prag. Roman berättar att huset är relativt litet och byggt på 1930-talet i funktionalistisk stil. Därför kommer verksamheten fokusera på sin roll som kulturcentrum med betoning på pedagogik och lärande för exempelvis skolor. Centret kommer också kunna fungera som startpunkt för det planerade monumentet i Lety. Dessa nya satsningar finansieras främst med statliga medel, men även från Norway grants. Läs mer i museets pressmeddelande.

Del 2 av 3 – Utställningar

Lavutara. The Journey among Romani Musicians and Their Music

Efter vår introduktion till museets organisation introducerades vi till pedagogen Martin Juřička. Martin introducerade oss först till den tillfälliga utställningen Lavutara. The Journey among Romani Musicians and Their Music. Utställningen berättar om romska musiker och musiktraditioner inom romsk kultur. Istället för att beskriva romsk musik som en genre, beskrivs mångfalden av genrer inom romskt musicerande. Som en del av utställningen har man på museets innergård byggt upp en scen. Under sommarhalvåret används scenen till konserter i anslutning till utställningen.

Musiken finns representerad överallt i utställningen, genom hörlurar som hänger från taket. Genom film, text och fotografi berättar musiker om sitt utövande och sin relation till musiken. Flera lokala musiker finns representerade. Flertalet instrument finns utställda och genom samverkan med en lokal musikaffär finns möjlighet för besökaren att även köpa sig ett.

Tre projiceringar i utställning som visar intervju med musiker.
I utställningen visades intervjuer och musik med utövare. Foto: Elin Thomasson
Två personer står i utställning och samtalar.
Martin och Elin diskuterar utställningen. Foto: Joel Bergroth

 

The Story of the Roma

Vi fortsätter in i museets permanenta utställning The Story of the Roma. Utställningen berättar om det romska ursprunget i Indien, via romers ankomst till Europa, genom andra världskriget och fram till idag. Martin introducerar oss genom att berätta om hur språket varit en ledtråd till romsk historia. I Romani chib finns en uppsjö språkvarieteter, och i utställningen finns möjlighet att spela upp olika ord för att jämföra med andra språk. Detta skildrar hur språkforskare genom lingvistiken har kunnat följa romsk historia, genom språkliga influenser som finns kvar än idag. I svenskan har vi exempelvis tjej (Romani: čai = flicka; kvinna; hustru) eller lattjo (romani: laço = god).

Utställningen är uppbyggd genom en blandning av autentiska föremål, bilder, texter, iscensatta miljöer och modeller av bostäder. De uppbyggda miljöerna är tänkta att ge en känsla för de olika levnadsvillkor som romer har haft genom historien. Det första rummet i utställningen berättar om vad man känner till gällande romers tidiga historia och ursprunget i Indien. Därefter kommer vi som besökare in i den historiska ankomsten till Europa. Centralt i rummet finns en rekonstruktion av ett läger, som berättar om det nomadiserande livet. På väggarna finns arkivdokument som exemplifierar majoritetssamhällets förföljelse av och restriktioner för den romska befolkningen i Europa. Utställningens tredje rum berättar om bostadssituationen för romer i det som idag är Tjeckien och Slovakien, från 1700-talet fram till 1938. Under olika tider har romer försökt att bli bofasta. Här ges exempel på bostäder och boendemiljöer från olika epoker.

Det fjärde rummet berättar om folkmordet på romer under förintelsen. Mellan 1941 och 1945 mördades en stor del av romerna i Centraleuropa av nazister eller av medlemmar av fascistgrupper och rörelser allierade med Nazityskland. Häribland dagens Tjeckien. Det är svårt att veta hur många som mördades, men Forum för levande historia uppger att mellan 200 000-500 000 romer mördades. Det beräknas vara ungefär en fjärdedel av Europas romska befolkning. I utställningen beskrivs införandet av raslagar och det statliga Rasbiologiska institutet. Här finns även kopior av listor över förintelsens offer, som besökare själva kan bläddra i. På väggen finns texten till en visa om det trauma som förintelsen innebar. Sången finns inspelad av en förintelseöverlevare, vilken ger ytterligare en dimension till upplevelsen av utställningen. Det är svårt att inte bli berörd.

I utställningens näst sista rum presenteras romsk historia i Tjeckoslovakien efter andra världskriget fram till 1989. Här introduceras romska konstnärer och författare, samt deras influenser på majoritetskulturen. I anslutning till denna del finns även ett sista rum, bestående av en mosaik av medias representation av förhållandet mellan romska minoriteten och majoriteten från 1989 till 2005.

Utställningsrum med speglar.
Första rummet när besökaren går in i utställningen. Foto: Joel Bergroth
Utställning med romsk vagn
Iscensättning av resandeliv. Foto: Joel Bergroth
Utställningsrum med instrument och andra föremål
Foto: Joel Bergroth
Utställningsrum med röd vepa och textvägg med ansikten
Tiden 1933-1945 och folkmordet på romer. Foto: Joel Bergroth

Du kan själv utforska utställningen online i museets interaktiva panorama.

Del 3 av 3 – Samlingar

Museet har en egen avdelning som fokuserar på att skapa en samling som berättar om det materiella och immateriella historiska och kulturella arvet från romer. Avdelningen jobbar med insamling, katalogisering, tillgängliggörande och långtidsmagasinering av föremål, arkivmaterial och dokumentation. Flera kataloger har publicerats som presenterar samlingarnas olika delar.

För närvarande finns drygt 25 000 objekt registrerade indelat på 13 olika samlingar. Insamlingen av objekt startade i början på 1990-talet. Arkivdelen innehåller dels foto-, video-, ljuddokumentation och arkivmaterial med både original och kopior från andra arkiv. Föremålsdelen innehåller exempelvis textilier, smycken, konst, affischer, hantverk, föremål relaterade till boende, föremål som representerar majoritetssamhällets bild av romer m.m.

En bra översikt över de olika delarna finns på museets hemsida: https://www.rommuz.cz/language/en/professional-public/collection-funds/

Den del av samlingen som dokumenterar traditionella romska hantverk, professioner och sysselsättningar är bland museets största. Hantverk är, såsom inom många kulturer, en central del av romsk materiell kultur. Många romska gruppbenämningar har sitt ursprung i yrkesbeteckningar från ett s.k. ”kontaktspråk”, alltså majoritetssamhällets språk. Dessa benämningar ger en idé om vilka hantverk eller yrken olika romska grupper ägnat sig åt historiskt. Exempel är kelderara/kelderaša: ”kittelmakare” (från rumänska căldărar), lovari: ”hästhandlare” (från ungerska lov- med ett suffix lånat från rumänska) och čurari ”sållmakare” (från rumänska ciurar).

Både verktyg och produkter av hantverk och skapande finns representerat. Bland de äldsta verktygen finns bland annat en bälg och ett portabelt städ från 1770-talet. Vidare finns föremål som skapats i modern tid som följer den romska hantverkstraditionen.

Ett av det äldsta och vanligaste sättet för romer att tjäna sitt uppehälle var att handla med hästar. I samlingen finns exempelvis en hästhandlarring i guld från 1920–1930-talet. Sidorna är rikt ornerade med blomstermotiv och kröns på toppen av två hästhuvuden i relief. En identitetsmarkör och ett exempel på smycke som bärs av män. Smycken har varit, och fortfarande är, en väsentlig del av romsk historia och kultur. Romer har under århundraden varit i kontakt med olika nationer, kulturer och religioner vilket gör variationen i uttryck stor. Gemensamma nämnare kan dock återfinnas i exempelvis val av motiv och sättet att bearbeta materialet. Museet har en relativt liten men växande samling smycken. I katalogen som publicerades 2006 presenteras drygt 150 objekt.

I samlingen finns också samtida konstnärskap representerade som på olika vis relaterar till den romska smyckestraditionen. Bland dem Rosa Taikon, Nicole Taubinger, Monika Vontszemüová, Erika Varga och Małgorzata Mirga-Tas.

 

Presentationsfilm, 2016, 8 min, Museum of Romani Culture