I den samiska kulturen är rothantverk en sysselsättning med uråldrig tradition. På Hälsinglands museum visas nu utställningen KORGEN med föremål ur museets samlingar. En betydande del utgörs av samiska rotkorgar. Samerna använde och använder bindning, en ålderdomlig och spridd teknik där en kraftigare rot fungerar som stomme kring vilket smalare rötter binds eller sys.
Samernas nationaldag infaller den 6 februari och därför vill vi uppmärksamma detta hantverk som är både tekniskt och estetiskt avancerat.
Åtminstone sedan 1600-talet har samer bedrivit korghandel med majoritetsbefolkningen i Sverige och utomlands. I Hälsingland försåg sockensamer landsbygdsbefolkningen med bundna rotkorgar. Sockensamen var utsedd av och fast bosatt i socknarna. De livnärde sig på hantverk eller tjänster som majoritetsbefolkningen inte kunde eller ville befatta sig med, som häst- och hundslakt. Sockensamernas närvaro i Mellansverige syns inte i historieskrivningen, vilket gjort att kunskapen om dem är begränsad. Till det kommer att korghantverket länge hade en låg status och att det sällan finns uppgifter om tillverkare, brukare, ort eller ålder på bevarade föremål.
De samiska korgarna varierar i storlek, form och funktion. Till förvaring och transport användes korgar med lock. De kunde bindas så täta och jämna att det gick att förvara mjöl, kaffe och vatten i dem. Läderremmar och gångjärn har ibland använts för att försluta dem eller göra fast dem vid transport. De kunde dekoreras genom bindning med olikfärgade rötter, målning eller geometriska mönster. Både samerna själva liksom landsbygdsbefolkningen brukade dem. Ostkorgar tillverkades också både för eget bruk och till avsalu och bands med genombrytningar i botten. På så sätt kunde ostmassan vassla av samtidigt som den färdiga osten fick ett vackert mönster.
En typ av korg som främst använts av landsbygdsbefolkningen är det som kallas förningskorgar. Till stora kalas skulle gästerna ta med sig förning, alltså olika maträtter. Förningskorgarna hade ofta en vacker dekor, vilket var något att visa upp för de andra gästerna. Dekoren kunde bestå av geometriska mönster i tätbundna väggar eller återkommande genombrytningar i korgväggen. Mönstren i genombrutna korgväggar var också vanliga på de brödkorgar som ställdes fram på böndernas bord.
Det är rimligt att anta att samerna tillverkade dessa korgar som ett svar på efterfrågan hos landsbygdsbefolkningen. Tekniken för att skapa utsmyckningar användes redan till samernas egna korgar men har troligen fått nya former med korgens förändrade funktion. Skriftliga källor berättar att samernas rotkorgar var uppskattade och eftersökta redan i tidigt 1700-tal. I mer modern tid blev deras kvalitet rent av prisbelönad, så fick exempelvis sockensamen Skoglund i Torsåker pris för sina vackra alster på Gävleutställningen 190l. Kanske kan fördjupade studier kasta nytt ljus över de hantverkare och det hantverk som redan för fyrahundra år sedan beskrevs som överlägsna till både funktion och estetik.