Samernas nationaldag

Den 6 februari är det samernas nationaldag. Dagen firas till minne av det första samiska landsmötet som hölls i Tråante/Trondheim den 6 februari 1917. Det var första gången som samer från flera länder samlades för att diskutera gemensamma frågor.

1769 upprättades en bouppteckning efter samen Sven Nilsson i Hälsingtuna. Bland hans tillhörigheter fanns fyra renar, två silverkåsor, en lodbössa och knappt 90 meter notrep som användes vid fiske. Han hade tillsammans med sin svärson en liten båt med ett segel. Han ägde också en grå vadmalsrock och ett par byxor.

– Sven Nilsson hade haft anställning som en s.k. “sockenlapp” i Hälsingtuna. Detta innebar att han fått uppdrag av socknen att utföra hästslakt, hudavdragning och rotslöjd åt bondebefolkningen, berättar Eli Olsson som är en av de ungdomar som ingår i det pågående projektet ”Nya berättelser om världsarvet”.

Bilden visar en målning från Österfärnebo i Gästrikland av allmogemålaren Hans Wikström 1827, som förvaras på Nordiska museet. Samerna bär sydsamisk kolt och målningen överensstämmer med etnografiska beskrivningar av skogssamer i södra Norrland och Dalarna.

– Bouppteckningar och målningar hör till de källor som kan bidra med nya insikter om samiskt liv i Hälsingland, och i synnerhet om skogssamernas övergång till bofasthet. Ett exempel är samernas involvering i linhanteringen, som varit okänt i tidigare forskning. Jag studerar samernas platstagande i bondesamhället, hur de agerade både som individer och kollektiv och hur de blev en del av den lokala ekonomin, fortsätter Olsson.

”Nya berättelser om världsarvet” är ett treårigt projekt som drivs av Hälsinglands Museum och finansieras av Allmänna arvsfonden. Med hjälp av ungdomar mellan 16 och 25 år vill vi söka ny kunskap som breddar skildringen av Världsarvet Hälsingegårdar och berättar om mångfalden av röster som fanns på landsbygden i Hälsingland.