Från sillaprånglarens kärra

På det tummade och nötta fotografiet syns en man ur en skånsk resandefamilj väga upp fisk på sin handhållna hävstångsvåg, ett så kallat besman. Den kvinnliga kunden granskar så allt går rätt till. Försäljarens propra kläder – hans kostym, skjorta och slips – är skyddade av överdragna hängselbyxor, försedda med rymliga fickor. Platsen är Strandbaden i Skåne, nära Höganäs. Tiden början av 1940-talet.

I alla tider har resande anpassat sig till den efterfrågan som funnits samtiden och på den plats där man har verkat. Den röda tråden i berättelsen, traditionen, har varit den ambulerande småhandeln, inte saluförandet av en viss typ av vara.

I Skåne blev just fiskhandel relativt vanlig bland resande från åtminstone 1800-talets slut. Många män var ”sillaprånglare”, den vardagliga skånska benämningen på en fiskhandlare.

Fisk köptes direkt från båtarna när de kom in med sin fångst i de skånska hamnarna. Varorna lastades över på kärror, antingen på små tvåhjuliga dragkärror som på bilden eller på hästdragna vagnar. Med häst och vagn kunde man transportera den nyfångade fisken till kunder på landsbygden. Genom sin handel bidrog de resande på så vis till den lokala matförsörjningen. Så småningom övergick man till att köra runt i bygderna med bil. Med tiden övergick man från att sälja färsk fisk till rökt lax och ål samt sillinläggningar i glasburkar.

Även om fiskhandel bland resande varit särskilt vanligt i just Skåne har fisk ingått i resande gårdfarihandlares varuutbud även längre upp i landet, exempelvis i Dalarna.

Fiskhandel som gårdfarihandel bedrevs av resandefamiljer i Skåne ända fram till 1990-talet.

Resandebilder produceras med stöd från Kulturrådet.