Mannen med spelet

Det är tjugotal och snön ligger hög på marken i Ursviken, nära Skellefteå. Gårdsfolket har samlats kring mannen med det enradiga dragspelet. Kanske är det mitt på dagen, inga män är närvarande, förutom spelmannen. I bakgrunden syns en liten flicka skynda till platsen.

Vi vet att det var glada melodier som spelades, dragspelet är ett så kallat durspel. De tidiga dragspelen kunde inte spela i moll. När fotografiet togs var durspelet på väg att bli ålderdomligt, redan mot slutet av 1800-talet hade kromatiska dragspel börjat tillverkas.

Det här fotografiet har publicerats flera gånger i samband med artiklar och böcker om resande, både i Sverige och i Norge. Den information som funnits är att mannen på bilden ska ha kallats Baj-Baj eller Tattar-dansken och att hans riktiga namn ska ha varit Elof Jansson från Hjo.

Av betydelse för hans historia är några ändringar i lagstiftningen som gjordes innan han ens var född. År 1860 hade passtvånget avskaffats för resor såväl inom Sverige som över gränsen. En tid av friare rörlighet inleddes i hela Europa, som kom att vara till första världskrigets utbrott.

Detta har haft betydelse för hur de nationella minoriteterna ser ut idag. Exempelvis kom många judiska familjer från nuvarande Polen och Vitryssland att söka sig till Sverige när gränsen öppnades. Omkring år 1870 började valakiska romer med ursprung i nuvarande Rumänien och Moldavien att resa i Sverige. En del av dem kom att bli permanent hemmahörande i landet till följd av inreseförbudet riktat mot utländska romer år 1914.

Från omkring år 1860 kom även ett antal dansk-tyska resandefamiljer att invandra till Sverige. De bar namn som Hertzberg, Mundeling, Jensen, Altenburg, Schultz och Meggele. De har rötter i nuvarande Schleswig-Holstein och har bland annat livnärt sig som kringvandrande skärslipare och musiker. Man har också varit verksamma inom cirkus- och tivolivärlden. I danska och tyska källor benämns dessa familjer ofta ”zigenare” och romani har talats in i modern tid.

Mannen på fotografiet var född i just en sådan familj. Hans verkliga namn var Detlof Jansen, i svenska källor förvanskat och försvenskat till Elof Jansson. Han var född år 1870 i Hjo på familjens resa, fadern var skärslipare från Schleswig. Bland resande finns det än idag de som minns honom som ”Danske Detlof” och som någon som man kunde få sova över hos när man var ute på resa.

De dansk-tyska familjer som invandrade till Sverige kom, till skillnad från de valakiska romerna, att i hög utsträckning gifta in sig i svenska resandesläkter. Ett sådant exempel är Detlofs bror, Frans Daniel, som slog sig ned med sin familj som kopparslagare och gårdfarihandlare i Gällivare.

Detlof däremot tycks aldrig ha blivit kyrkskriven. Men han fångades på bild åtminstone och där står han: frusen i tiden med sitt spel, en vinterdag i övre Norrland.

Foto: Bertil Andersson, Daglösten. Skellefteå museums digitaliserade objekt och samlingar.

Resandebilder produceras med stöd från Kulturrådet.