Barfotabarn i livet

En ögonblicksbild: en grupp människor, sittande i ett skogsbryn. Fyra vuxna, sex barn. Alla stilla, fixerade, förutom ett spädbarn som sparkar med benen.

Vilka är de? Den vuxna kvinnan heter Amanda Sofia Karlsson, född i Bjärtrå på föräldrarnas vandring år 1895. Mannen med mustasch och med det yngsta barnet i sitt knä är hennes man, kopparslagaren Frans Gabriel Gabrielsson. Frans hade sett dagens ljus på föräldrarnas resa genom Älvdalen år 1887. Omkring dem sitter ett antal av deras barn och två unga män.

Frans och Amandas familj var en av de många resandefamiljer som bodde i Ljusdalstrakten i början av 1900-talet. Fotografiet bör vara taget kort innan Frans död 1932. Kanske i Ljusdal, möjligen i Dalarna, dit familjen flyttade omkring 1930.

Dokumentärfilmaren Lotta Adolfsson, som delat med sig av bilden, har fått fotografiet av en äldre släkting. Lottas mormor är det barn som sitter längst till vänster, i den vita mössan. Mannen som håller sina armar beskyddande om henne är hennes släkting, Johannes Andersson. Lotta skriver:

Jag tycker fotot verkligen är fascinerande, inte bara för att min mormor är med utan för att jag inte sett så många bilder på resande i sådana här situationer. En ögonblicksbild i skogen, den är ju arrangerad – hur de sitter ihop i en liten grupp –  ändå autentisk. De sitter där, barnen utan skor, i sina vardagskläder. Inte uppklädda i stela poser i en fotoateljé. Undrar om tältet är i uppställt i närheten? Hur tog de sig fram? Hade de en kärra med alla sina saker som de kunde dra mellan byarna de besökte? 

Mormor och gammelmormor, som jag suttit i knä på när jag var liten, tanken svindlar. Historien blir så påtaglig och jag känner att också jag är en del av den på ett sätt som jag aldrig tänkt på förut. Kommer på mig själv att stirra på mormor. Kan inte avgöra hennes sinnesstämning. Blicken återkommer hela tiden dit och jag känner en stor ömhet för den lilla flickan som fick ett svårt liv och dog vid 53 års ålder, lika gammal som jag är nu.

Amanda, den vuxna kvinnan i bilden, var dotter till den norske korgbindaren Karl Magnus Erlandsson, ”Halte-Karl Magnus” kallad, som avled i samband med ett besök i Ljusdal.

Även Amandas mor hade ett tillnamn, ”Döv-Johanna”. Det fick hon efter att ha drabbats av ”nervfeber”, ett gammalt samlingsnamn för febersjukdomar som ansågs ha angripit nervsystemet.

När Amanda föddes noterade prästen att hennes mor var en ”lappflicka” och dotter till ”en liten lappgubbe Gustaf Fredriksson”. Att Johanna skulle ha varit av samisk släkt finns det inget som tyder på. Hennes föräldrar tillhörde kända och väldokumenterade resandesläkter. Uppgiften ska förstås mot bakgrund av att resande ibland utgivit sig för att vara samer, särskilt i de norrländska länen. Kanske för att det var mindre illa sett att vara ”kringströvande lapp” än ”kringstrykande tattare”.

Resandebilder produceras med stöd av Kulturrådet.

Foto: Privat
Amanda Karlsson var brorsdotter till Sara Lisa Karlsdotter  och Karl Herman Erlandsson. Hon var kusin till Fritiof Andersson och barnbarns barnbarn till Erland Rumohr. Om de resande i Ljusdal har museet tidigare berättat i utställningen Resandeliv.